Periodare..
Hej, jag har inte bloggat på länge nu. Har inte haft någon lust och jag tror att det grundar sig i att det inte gått så bra med mitt ätande. Det är inge kul att skriva när det går dåligt och man vill inte påminna sig själv om vad man gör.
Jag har haft en riktig jobbig period med sockret. Har ätit paj, kakor, glass, tårta och bullar. Har tryckt en påse chips med en dip helt ensam på kvällen. Beteendet kommer igen där jag faktiskt är mätt men äter mer trots att det känns som att jag ska spricka och sen bara mår ännu sämre och blir helt kass i magen. Jag känner mig som en riktig periodare just nu.
Anledningen till att jag börjar skriva nu? Jo jag har skött mig bra i en vecka. Den 7:e fyllde mormor 80 år och jag åt 2 tårtbitar och en bulle, jag begränsade mig verkligen där! Var konstant sugen på mer men tyglade remmarna! Efter det så diskuterade jag och min kära vän Nathalie om varför jag äter och att jag ska ställa mig frågan när jag är på väg att äta något, varför jag vill äta just nu? Det har gått bra faktiskt! Jag har tillåtit mig själv att äta något gott i lagom mängd en gång i veckan, så i söndags så åt jag kladdkaka med grädde. Innan så åt jag dock säkert en hel längd med vitlöksbröd, trots att jag var mätt! Känns sådär. Nu är det 2 dagar sen och jag är faktiskt lite sugen ibland på godsaker men håller mig borta från sånt.
Jag har varit utan godis i 4,5 månader nu! Jag drömmer fortfarande om godis och tycker att det är as jobbigt att se på när andra äter det. Speciellt lösviktsgodis! Det var det bästa jag visste! Känns skönt att vara utan det ialf om jag tänker på mitt mående.
Det är galet vad det märks fort på kläder och vågen så fort jag sköter mig! Väger nu 55,5kg och är nära mitt mål. Ni kanske tänker på att jag inte vill äta sötsaker pga vikten. Det är en del av det faktiskt, as kul att känns sig smal och snygg! Men den största biten för mig handlar om att må bra och komma ifrån mitt missbruksbeteende. Önskar bara att alla kunde förstå vad man gick igenom. Det drar ned mig att höra att man måste njuta av livet, unna sig något gott, passa på när någon fyller år och känna det är oartigt att tacka nej osv. Jag använder redan 100 ursäkter för att äta, jag behöver inte fler.
Och andra sidan så är folk nog inte så insatta på vad ett sockerberoende innebär? Någon som förklarade att den var alkoholist och tackade nej till ett glas vin hade blivit respekterad, den som tackat nej till en bulle pga av att den bantade med lchf hade blivit respekterad. Men att säga att man har ett sockerberoende är inget folk verkar förstå.
Hoppas på att kunna förmedla vad det innebär via bloggen..
